tisdag 30 oktober 2007

What is a friend? A single soul dwelling in two bodies.

Tisdag, 30 oktober

Ibland känns det svårt. Lite tyngre än alla andra dagar. Lite jobbigare, svårare att handskas med. Allt går i slowmotion. Saknaden blir så stor. Så överfallande. Det tröttar ut en. man blir lite svagare. Man viks. Sågas. Går itu.

Tankar flödar. Hjärnan sveller. Man blir yr. För mycket belastning. Orken försvinner. Kroppen blir matt. Hjärtat sätts på högvarning. Något saknas. En del av hjärtat. Borta. Ett hål. Ett tomrum. Försvunnet.

Hålet växer större. Mattheten håller i sig. blir större. Orken krymper. Benen viker. Sängen blir frestande. Enda utvägen. Sova bort dagarna. Koma. Gömma sig från verkligheten. Försöka glömma. Tänka på annat. Omöjligt.

Saknaden tar över. Flödar. Blir kvar. Allt annat sätts på paus. Hjärtat svagnar. Men försöker kämpa. Krafterna töjs. Tröttheten besegrar. Mattheten tar mig. Jag förs bort. Bort i dimman. Ljuset försvinner. Skugga omringar mig. Sover. Drömmer. Drömmer om dig. Alltid. Kärlek. Vänskap. Jag älskar dig.

Anastasia Foiu & Jonathan Love

Age is an issue of mind over matter. If you don't mind, it doesn't matter.

Tisdag, 30 oktober

Igår började Baylee löpa. Får en att inse hur fort tiden flyger. Snart sitter man väl i en gungstol sakta vaggande fram och tillbaka samtidigt som man stickar en tröja åt barnbarnens barn. Sittande där i gungstolen i en gammal dams kropp. Rynkor.

Idag har varit seg. Morgonen seg, förmiddagen seg.
Skulle åka med Baylee till Tierp och träffa Malin och Kattis, men blidde inte så. Jag hade inga pengar och det blev för mycket stoj med alla djur där borta. Någon annan dag. Fredag?

Tog en lång skogspromenad med Baylee. Tyvärr kopplad hela vägen eftersom hon löper. Märks. Men hon var duktig. Kämpar.

Tog det lugnt en hel del efter promenaden. Busade med Baylee och segade framför datorn. Seg.

Mamma ringde. Jag gick och duschade. Mamma kom hem. Jag gjorde mig i ordning. Vi åkte till mammas nya arbetslokal. Fick nycklarna. Jag träffa föredetta ägaren. Hennes döttrar. Hennes mamma. Deras gravida hund. Föder inatt? Söt. Fin. Underbar. Blandras.

Åkte vidare till Gunnars katt och hund. Köpte hundmat. Fick gratis almenacka. Jätte bra. Kärlek. Jag älskar den.

Vidare til lapoteket. Köpte mer frontline. 10-20 kg. Till Rusta. Godis till imorn. Kom häxor. Spöken. Pumpa. Halloween. Kärlek.

Hem. Trist. Uttråkad. Rastlös. Trött. Blä.

Sopade garaget nyss. Fint. Rent. Klart.

Suit the action to the word, the word to the action.

Måndag, 29 oktober.

Morgon. Förmiddag. Godmorgon. Vaken.

Vaknade av ett sött ansikte som kom för att titta till om jag sov än eller om jag faktiskt öppnat ögonen. Vem kan motså dessa underbara ögon. Mörka, blanka ögonen. Ser mig i dem. Skinande. Trötthet. Mig.

Jag går upp. Leker med Baylee. Bus. Kärlek. Älskling. Kärlek.

Jag märker att hennes framtass har två små röda fläckar på sig. Både hennes tuggben också. Kollar i henne smun. En snutteliten röd fläck mellan två tänder. Osynlig. Nästan. Osynlig.

Kollar hennes bak som varje dag för att kontrollera om hon börjat löpa som varje dag sedan hon blivit lite svullen. Ser att hon är suuper svullen. Inget blod. Slickar sig. Inget blod. Kollar igen när mamma komit hem. Lite blod. Nästan inget. Lite. Hon löper. Renlig. Löper. Ren.

Behöver inte ens blöjan. Men har den på henne när hon ska sova i min säng. Sover. Godnatt. Sover. Älskling.

We few, we happy few, we band of brothers.

Söndag, 28 oktober.

Vaknade av at mobilen ringde. Hasade mig upp ur sängen utan brådska tänkade att det var mamma i andra änden. Fel. Det var min älskade Josephine! Humöret höjdes på sekunden när jag hörde hennes glada röst. Hon var i stan och undrade om jag hade lust att hitta på ngt, vilket jag självklart ville. Röjde undan lite i huset innan jag gick för att möta henne. Mötte henne i skogen och vi bestämde för att ta en liten promenad med Baylee. Mysigt. Älskar att gå i den där skogen och bara gå. Tankarna får chans att vandra som de vill och det är så mysigt att bara få vara. Inte behöva oroa sig om ngt. Bara få leva. Känna sig fri. Se Baylee med hennes underbara livsglädje som hon altid visar så underbart! <3

Efter lite över någon timme gick vi hem till mig då Jossan frös. Väl hemma drack vi och åt då ingen av oss ätit eller druckit på hela dagen och klockan var närmare 14.00 vid det här laget.

Gick in till mitt hus sedan och hade det myhsigt, kollade på Svensson Svensson och Babben och company (repris). Haha! Svensson Svensson är alltid lika roligt. Barndomsminne. Högt. Så härligt med sånt asså. Underbart.

Sedan kom hennes pappa och hon va tvungen att dra. Hejdåkram.

måndag 29 oktober 2007

Some rise by sin, and some by virtue fall.

Lördag, 27 oktober.

Ja, det var en sådan där dag man inte riktigt hinne ruppfatta förrän den är förbi.
Faster Helené hade 40-års fest i Bälinge. Jag, mamma och Baylee blev hämtade av Olle och killen jag aldrig minn snamnet av vid fyra tiden. Åkte hem till faster och chillade där en stund och hjälpte till med de sista innan festen började. klockan 18.00 började festen, men redan vid fem började folk välla in. Efter jag hjälpt till med det sista gick jag och Baylee hem till faster igen och kollade igenom alla tusen filmer de har. Till slut blev det "Perfect strangers" som blev vald. Jag och Baylee bullade upp oss i soffan och Baylee slocknade nästan direkt. DÄr låg vi på soffan, och kollade på film medan de andra festade på i festlokalen. Vi visste inte förrän precis innan att det var hundförbud där. Så det var ju lite snopet. Hur som helst så var filmen bra men en jävla sväng i slutet. Älskar sådana filmer. Liten tankeställare liksom. :)
Hur som helst så slutade inte mobilen att ringa. Oroliga släktingar och vänner ringde för att se till att jag var okej. De ville så gärna att jag skulle få i mig lite middag och så ville de träffa mig. Så efter filmen pallrade jag och Baylee oss till festlokalen. På väg dit träffade vi en ursöt liten hanhund vars ägare kände min faster. Så vi lät vovvarna leka lite medan vi pratade. Lite trevligt så där. Efter det fortsatte vi till festen som endast låg någon minut ifrån. Baylee blev tvungen att knytas fast ute på trappen på kökssidan medan jag gick in och åt och hälsade på alla. Riktigt mysigt var det. Träffade Lollo! Så himla kul att träffa henne igen. Har ju varit år och dar sedan sist känns det som. Men snart fyller jag år gumman, så hoppas vi ses snart igen! :D
Hur som helst. Blev kvar där i några timmar, men självklart gick jag och tittade till Baylee ofta då hon inte kan vara ensam, men hon var faktiskt helt suveränt duktig! Så stolt över henne! <3
När jag efter några timmar sitter och myser lite med Baylee kommer killen upp som jag undrat över hela kvällen vem han är. Han komer fram böjer sig ner, och säger

"Hej. :) Jag vet inte om du komer ihåg mig, men jag är Patrik, Andreas och Markus kusin."
"Hej! Haha! nää, ärligt talat kommer jag inte ihåg dig. Men jag är också Andreas och Markus kusin. :)"
"Haha! jag vet. Jag minns dig :) Jävlar hörru vilken söt hund du har. Så len och fin. Man märker ju att hon är en trevlig liten sak också, hon är verklgien jätte fin. :) "
"Tack! :) Hon heter Baylee, bara valp än, så lite buffigare blir hon väl, men kanske inte så jätte mkt större"
"Haha! hade precis tänkt fråga."

Hur som helst, konversationen fortsatte ett bra tag tills hans flickvän ropade på honom.
Jag fortsatte att mingla runt och hade det super kul med Anita faktiskt. :) Lollo och hennes familj var tyvärr tvungna att åka hem hyfsat tidigt, men det var jätte kul att träffa dig gumman!<3

Hur som helst, lets get back on track. Skulle precis dra när jag fastnar vid andra trappen där det står några och röker som omedelbart tar upp chansen att prata om Baylee och är väldigt nyfikna på att träffa henne mer och veta mer om henne. Så jag går och hämtar henne efter att jag hämtat min jacka och vi hade riktigt trevligt. Sedan kommer Patrik och hans flickvän ut också och deras kompis. Vi börjar genast prata massa och Patrik blir så förtjust i Baylee att han frågar om han får ta en liten promenad med henne. Självklart fick han det! :)
Han föll verkligen för henne, som alla andra..ehum, ja förutom fittorna som jag kommer till snart.

Anyway. Efter lite snack gick jag tillbaks till fasters hus där jag tänkt se på en till film med Baylee. Men hann bara börja då massa folk helt plötsligt började välla in genom dörren. Jag gick ner för att se vad som var på gång och de sade att festlokalen stängdes så festen fortsatte hos faster. Eftersom Baylee självklart fick vara hemma hos faster så gick vi ner och fortsatte mingla runt och skämtade och hade det super mys. Tills..

Jag, mamma, Baylee, Carina, Anders, Lotta och några till stod i köket.
Jag stod och pratade med Carina och Baylee stod för tillfället rätt tätt intill mamma. Då kommer plötsligt Lotta framknuffandes till mig och säger:

"Du vet väl att Cand yär död nu?"
"Aa, det vet jag, sorgligt, men hon var ju gammal"
"Nu är den andra kaninen helt ensam, men han klarar sig"
"Aa, är ju svårt att bli ensam kanin när han haft Candy med sig så pass länge kan jag tänka mig"
"Aa, men det bryr väl inte du dig om"
"Eeh, Ursäkta?!"

Sedan knuffar hon sig vidare med en flaska Jägermeister i handen som hon halsar från.
Därefter vinglar hon tillbaks in till köket och helt plötsligt för ingen anledning sparkar hon till Baylee! Jag höll på att gå i bitar. Jag blev så arg, och chockad. Ingenting man förväntar sig liksom. Alla på hela festen blev nog lika förbannade och chockade som jag.
Jag säger:
"Va fan gör du? Du kan ju inte bara sparka min hund!" Men håller mig sansad eftersom det bara blir värre om man retar upp sådana personer.
Hennes respons blev:
"Hundjäveln var i vägen" och sedan knuffas hon vidare ut från rummet.

Inte långt efter kommer Fitt Anders och drar i Baylee så jag tror hon ska gå i bitar. Han försöker få henne att gå till Olle. Jag säger:
"Men ge dig, hon vill ju inte. Hon är trött och vill vara med sin familj och jag är här. Lägg av med slitandet!" Anders blir då arg och sparkar till Baylee. DÅ BLIR JAG ARG och säger:
"Ge fan i min hund!! Hon har inte gjort dig ngt!! Det är min hund och jag som bestämer över henne. Lägg inte ett till finger på henne!!"
Han skrattar och lutar sig mot diskbänken. Mamma som försökt talat vett i Fitt Lotta försöker nu med Anders också. Man ser hur allas ansikten blir helt röda av ilska och oro. Och hur deras växande hat för Lotta och Anders fortsätter att höjas i snabb takt.
Sedan råkar Anders spilla rött vin för femtioelfte gången och tar då tag i en salami bit från bordet för att torka upp det han spillt, vilket såklart inte lyckas nå vidare (sjuka jävel!) Hur som helst så får han ju knappt upp ngt, men det han får upp på salamiskivan försöker han proppa in i Baylees mun. Hon som redan är så matkräsen vill självklart inte ha då hon matvägrat så gott som hela dagen. Anders blir arg och när han tror att jag inte ser så sparkar han Baylee igen. Denna gång ännu hårdare. Där sprack min bubbla. Jag kunde inte hålla mig lugn längre. Jag kunde inte stå där som en idiot och inte göra ngt. Röd av ilska gick jag med bestämda steg fran till Anders och sa:
"DU GER FAN I MIN HUND! VA I HELVETE ÄR DITT PROBLEM!? DET ÄR MIN HUND OCH DU HAR INGEN SOM HELST RÄTT ATT ENS LÄGGA ETT FINGER PÅ HENNE UTAN MITT TILLSTÅND!!! DU HAR INGEN RÄTT ATT TVINGA I HENNE SAKER ELLER TVINGA BORT HENNE!! HON ÄR MIN OCH JAG BESTÄMMER ÖVER HENNE, INTE DU!! DU GER FAN I HENNE OCH LÄGGER DU BARA EN LITEN FINGERSPETS TILL PÅ HENNE SÅ JÄVLAR KOMMER DU FÅ ÅNGRA DIG!!!"
Han skrattar lite och sedan går mamma fram till honom med hopknipen mun (så där som man bara kan bli när man är riktigt riktigt förbannad asså) med bestämda steg och rasande ilska i ansiktet och tar honom åt sidan och pratar allvar med aset. Han skrattar men ber lite lätt om förlåtelse men skärper sig inte för de.
Efter allt detta så har verkligen alla på hela festen vänt sig mot dem och är rå arga på dem och verklgien hatar dem. Anders och Lotta drog typ inte alls långt efter. TACK OCH LOV!!!
JÄVLA FITT HOROR!!!

Jag fattar inte att det finns sånna människor asså. Helt sjukt!!

Nu ska jag gå och dämpa ilskan jag känner inombords efter det här inlägget.

Indeed it is..

Måndag, 29 oktober
History is the version of past events that people have decided to agree upon.
-Napoleon Bonaparte