Söndag, 27 januari
Hej du sega dag!
Ja, nu är det ju så att det har varit söndag hela dagen. Vaknade av en gnällande valp vid 11.30 tiden som ville ut och kissa och samtidigt var jag så orklös i kroppen från sömnbrist att jag nästan fick släpa mig ur sängen med den lilla kraft jag hade i kroppen. När jag väl var uppe ur sängen började jag piggna till en aning. Hungen fick komma ut och därefter var det in till helvetet som gällde. Jo, självklart, lite dumt och tro att man kommer bli bemött av något annat här hemma. Mamma höll påa tt packa undan lite saker hon inte längre vill ha i huset då hon tänkt ersätta det med lite andra saker och det första hon säger till mig är "vem ska få dina marsvin nu då?! Har du kollat hittat någon än? Annars blir det annons i tidningen som gäller!"
Typ hej på dig med mamma. Inte direkt det första man vill bli bemött av kanske. Men men. Loggade in på datorn och mailade Carro för att se om hon kunde ta mina små gullegisar vilket hon gärna ville men hon har ju som sagt inte plats för dem. När jag höll på att skriva till Carro kommer pappa inrusande och börjar skälla ut mig för att jag inte gör något här hemma och min respons blir argsint på honom eftersom jag nu har fått nog av deras jävla hackande. Jag skriker åt honom att jag håller på att kolla vem som kan ta mina marsvin men självklart är jag dålig för att jag tar sådan tid på mig enligt honom. Då skriker jag på honom att han ju faktiskt själv inte gjort ett jävla piss här hemma på jag vet inte hur länge, han är alltid borta och undviker kontakt med oss och så fort han är hemma så går han runt med det argsinta och sura ansiktsuttrycket och så fort munnen öppnas vet man att det är något han ska skälla på en om.
Efter ett tag åkte mamma och pappa och det var skönt. Ensam hemma igen vilket jag trivs enormt bra med. Jag och bus tog en långpromenad ute i skogen och Baylee skuttade runt som en galning. Vårkänsla typ? Något åt det hållet kanske. Sen vare hem som gällde och där plockade jag ur diskmaskinen och lade in smutsdisken. Sedan budase jag med vovvs och klippte hennes klor. Riktigt söt var hon. Hon kom fram till mig när jag höll i klotången. Lade sig upp och ned i min famn och sträckte upp framtassarna och lät mig sätta igång med klippandet som inte tog mer än nån minut sammanlagt. Hon är så duktig min lilla sötboll.
Har varit grymt rastlös idag samtidigt som jag inte har ork för något känns det som. Hatar att känna så men så blev det idag och så är det än. Orken har verkligen svikit mig idag. Men jag lyckadse få upp orken nog för att kunna sopa hela mitt hus, städa marsvinsburen, busa lite mer med vovven, fixa lite i mitt hus och hjälpa mamma och pappa lite sedan när de kommit hem. Men nu känns de verkligen som att jag kommer somna om jag bara tar ett steg till. Vet inte varför det känns så här. Men det är som att jag går i motvind omringad av gråa regnmoln. Aja, hoppas känslan försvinner snart för jag gillar den inte. Den tynger ner mig. Trycker ner mig på marken och vägrar släppa taget. Ligger på marken helt förlamad och utmattad. Ja, kort beskrivning av hur det känns att vara mig för dagen.
Jo juste. Sedan kom jag på att Jessica har ju sin gris Nasse och koma tt tänka på att hon kanske vill ha mina små älsklingar. Så jag messade henne och hon ska ge mig svar på detta imorgon så hon ska kunna prata med sina föräldrar om det först. Hoppas hon kan ta dem för då vet jag i alla fall att de kommer få ett bra hem. :)
Det börjar kännas tomt här hemma. Allt plockas ner och läggs i kartonger. Nya saker ska ju läggas ut men för tillfället börjar det kännas väldigt tomt.
Nu kommer jag snart ramla omkull känns det som. Så grymt trött. Men sova går mot min vilja just nu tydligen. Usch. Vill sova. :/ Hoppas hoppas hoppas det inte blir så där igen bara. Med allt och sedan det på toppen, då går jag sönder. Liksom, hur mycket är det okej för en person att ta innan bitarna faller isär? Usch, känner att jag måste komma härifrån ett tag. Bara åka härifrån och njuta av livet ett tag. Åka bort, kanske till Ana, fast ho nhar ju blivit utkickad, så de kanske inte går. Men, jag måste bort ett tag. Allt skit tär på mig och snart är det inget kvar av mig.
Nu känns det som att det här inlägget blev lite väl negativt så jag ska nog ta och avsluta det nu.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar