Lördag, 2 februari
Okej, ska kanske börja med att dra gårdagen för er.
Jo, hade ju sovmorgon till halv 1 men så blev det dock inte för min del. Natten till i fredags sov jag verkligen så gott som ingenting. Vet inte varför. Om det ver på grund av det som mamma berättade om på fredag morgon eller om jag hade för mycket i tankarna eller om det helt enkelt bara blev en sömnlös natt med oidentiofierad anledning.
I alla fall. Nattens sömnlöshet resulterade i en mycket trött Kim under dagen med en bultande huvudvärk. Inte det bästa när man har en matte lektion och sedan ett matte prov att göra. Men det var bara att hoppas på et bästa.
Under lektionen gick Mia igenom lite saker och efter det pluggade jag till provet. När provtiden väl var framme var det bara att ge gärnet! Men provet visade sig vara enormt mycket svårare än alla förväntat sig. Men jag tror faktiskt att jag klarade det. Annars blir jag riktigt ledsen faktiskt. Så jävla mycket tid jag lagt ner åt att plugga år den där skiten. Men men. Vi får se.
Efter skolan skulle jag, Hanna och Kattis dra ner på stan en stund för att köpa present til lmalin som fyller 19 nästa vecka och för att fika och ha det trevligt. Kattis blev klar först så hon gick ut och satte sig vid en dator och väntade på mig och Hanna. sedan blev Hanna klar och någon minut senare var jag också klar. Så då försökte jag hjälpa dem lite med körkorts mojjset tills det var dags att dra till bussen.
väl på stan tänkte vi dra och fika först. Så kom jag på att brorsan jobbar säkerligen så jag och Kattis hade tänkt snylte 30 spänn av honom för att vi inte hade några småpengar på oss. Men tyvärr så hade han inga lösa kontanter på sig. Så vi fick ta våra stora pengar. Haha! Men det gick det med. ^^
Däremot fastnade vi där ett tag för han skulle kolla min mobil och berätta massor om vad jag måste göra för att få comviq till den och massor och sedan skulle han visa lite telefoner och därefter skojjade Kattis med honom en del och han skojjade med oss. Innan han kunde prata med oss vare typ en tant som han höll på att hjälpa som inte förstog det där med knappläs på telefonen. Haha! Det var lite sött faktiskt, men riktigt roligt också. ^^
Efter det blev det Donken för fikat. Vi orkade inte dra oss till något riktigt fik.
Hanna beställde en McFlurry med chokladsås och daim. Jag tog en McFlurry med kolasås och Daim och Kattis tog en chokladmuffin och vatten. ^^
Därefter gick vi ut till gallerian och satte oss på en bänk och mumsade i oss detta eftersom det var helt full inne i donken.
Efter mumset var i magen drog vi oss vidare till H&M där Kattis skulle kolla kallingar till Fredrik som hon ville köpa till honom i födelsedagspresent. Hon hittade några fina också. ^^
Juste. Malin ringde oss innan vi tagit bussen och sade att hon hittat en jättefin transportbur som hon ville ha av oss i födelsedagspresent så vi sa att hon kunde köpa den så får hon pengarna sedan eftersom vi inte skulle ha möjlighet att ta oss till den affärern innan dess. Så då var ju det avklarat.
Nu måste jag bara hitta en present till Hanna som fortfarande inte fått sin present från mig än. Haha, woops. ^^
I alla fall. Sedan ringed mamma och sade att pappa skulle hämta mig för han är på väg hem och jag måste också hem då eftersom vi ju skulle till Bälinge för att fira kusin Andreas som fyllde 18 år. Så jag skulle ringa pappa vilket jag gjorde men det visade sig att mamma inte berättat för pappa att han skulle hämta mig så han var nästan hemma. Jag sa att jag kunde ta mig hem själv men då blev han arg för det skulle resultera i att vi skulle bli sena till kusinvitamin. Så det var bara för honom att vända och hämta mig. Så jag mötte upp honom vid Katarinaskolans parkering. Fyfan vilka hemska minnen man har därifrån. Men även vissa underbara faktiskt.
I alla fall, in i bilen var det och hemmåt. USch vad jag mådde illa. Väl hemma sade jag att jag skulle stanna hemma för jag mådde verkligen inte bra alls. Så de åkte utan mig och jag somnade på soffan strax efer det att de åkt. Vaknade närmare 23.00 och då var de redan hemma och på grymt dåligt humör för tydligen hade Baylee förstört nåt på mattan som nu är fixat dårå, så det var ju inte förstört. Men jag fick all skit för det eftersom jag inte vaktat henne tillräckligt noga och det att jag mådde pissigt illa med dunkande huvudvärk och somnat på grund av det och nattens sömnlöshet verkade de inte bry sig ett skit om. Så det var bara att ta skiten. Sedan slängde de ut mig men jag smet in i datorrummet en stund. Efter någon timme kom pappa ner galet arg och slänger ut mig efter hans skällt ut mig ett tag igen eftersom han ju trott att jag redan var i mitt hus. Men such be life.
Inne hos mig blev det film och så självklart började mitt dryga ex ringa som in i helvete igen. jag bestämde mig sedan för att svara efter jag inte orkade höra vibrationen av mobilen längre och chockerande nog bad han om ursäkt för sitt idioti uppförande. Men ärligt talat så går jag inte på den skiten längre. Han har bett om ursäkt förut också och då gickk jg på det dum som jag är men det resulterade i att han blev likadan strax därpå igen. Så nu går jag inte på det där längre. Men sånt är livet.
I alla fall. Fixade aldrig med comviq mojjset men måse fan ta och göra det snarast!
Aja, sedan så läste jag några sidor i boken jag håller på att läsa, men mina ögon ville inte hålla sig vakna så jag fick strunta i läsandet. Istället ringde mitt ex och jag pratade med honom. Inte han den dryga, utan Jonathan rfån USA som jag fortfarande är väldigt bra vän med. Vi pratade i flera timmar och allt mellan himmel och jord och det fick mig att inse hur mycket jag saknar att ha honom vid min sida. Inte som pojkvän, så missförstå mig inte. Utan som vän. Även med denna distans känner jag fortfarande att jag kan lita på honom fullt ut och han anförtrot mig likadant fortfarande också. Det kändes skönt att helt enkelt kunna prata ut och veta att det man säger är i säkert förvar. Jag saknar det. Att bara kunna dela all skit, all lycka allt med någon. Jag får ju knappt ringa till Ana så det är liksom inte ofta dessa tillfällen kommer i akt för mig längre. Och jag saknar det. Så det kändes skönt att få spilla ut allt och att veta att personen på andra sidan luren faktiskt lyssnar men ännu viktigare, bryr sig.
Men som sagt. Missförstå mig verkligen inte. Vi är bara kompisar och där tar det stopp. Det var bara oerhört skönt att kunna prata djupsnack med någon som man verkligen litar på igen och har förtroendet för.
Nej, nu får jag nog ta och avsluta detta inlägg. Men först vill jag bara säga..
GRATTIS KUSIN ANDREAS PÅ 18-ÅRS DAGEN EN DAG FÖRSENAT!!
Pusshej!<3
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar