Du betyder verkligen mer än jag kan sätta i ord!

Fredag, 29 februari

Dagen började bra. Eller, ja, började med massa matteplugg. Sen var det off till skolan och där satt jag och väntade i evigheter på Titti eftersom jag råkat komma för tidigt. Sedan var det snabbsnack med henne eftersom jag skulle ha nationellt prov i matte B 15 efter. Så efter snacket med Titti gick jag till mattesalen. Var först till kvarn typ. Jag och Sabina dårå, eftersom vi gick tillsammans. :)
Gjorde matteprovet och det var lättare än jag förväntat mig men jag vågar inte hoppas på mer än ett G förrän jag ser resultatet med egna ögon.

Efter provet var det stan med Sandra. Vi hade tänkt fika. Men först skulle min brorsa hjälpa mig med min telefon så jag kan få comviq nån jäkla gång. Tog en timme och fortfarande utan nå vidare resultat. En liten bit längre fram kom vi och nu finns det bara en sak kvar att göra tror jag. Jag måste ringa Tele2 och beställa via telefon typ.

I alla fall. Sedan bar det av till Café capuccino och där köpte vi varsin bit kladdkaka och tog vaniljglass som sidoservering. Jag tog en hallonsoda och hon en cola. Därefter gick vi och satte oss och träffade på Hanna, Kattis och Malin där. Trevligt värre. Vi alla satt där och fikade och pratade ett tag och sedan skulle alla bege sig hemmåt. Jag följde Sandra till bussen då hennes buss gick först av alla. Sedan gick jag till framsidan av tågstationen för att vänta på mamma och mötte då Kattis, Malin och Hanna igen. :) Alltid lite kul. :) Sedan kom Hannas tåg och därefter Kattis och Malins tåg. Efter ytterligare lite tid kom även mamma. Sedan var det bara att åka hem. Busade runt som en galning med Baylee och sedan var det middag även fast jag inte hade någon aptit alls, men lite fick jag ner. Sedan började Så Ska Det Låta. Älskar det programmet. Så då hamnade man framför TV:n.

Slog i mig idag också. Fy satan va ont det gjorde. Typ fick nåt hyfsat vasst rakt vid handleden på en ådra så nu har jag värsta utåtbucklan där som är helt blå och lite röd i mitten. BLÄÄ, ont gör det men jag överlever.

Sedan bar det ner till datorn igen där jag hjälpte Kattis med engelska och spelade med Sandra och snackade med lite annat folk.

Sedan fick jag grymt blandade signaler från dig och blev riktigt jävla rädd där ett tag när du sa så där. Du ska veta att du betyder allt för mig! Och jag menar det med hela mitt hjärta! Sedan sade du det till mig. Det som fick mitt hjärta att slå ett extra varv. Det som fick mig att bli ännu mer förvirrad vilket jag inte trodde var möjligt just då. Jag blev chockad och förvirrad. Vill så gärna att du menar det och hoppas verkligen att du känner likadant även när du är nykter. Du vet hur jag känner nu, men jag nämner inga namn och inga ord om just denna konversation vi hade nyss och fortfarande har. Jag vet inte vad som fick dig att tro att jag inte skulle gilla dig, men du ska veta hur fel du hade. Jag gillar dig så enormt. Men orden jag sade till dig nyligen som du nu sagt till mig ett antal gånger. De vill jag säga till dig igen, då helt öga mot öga, men för tillfället är det ju inte det lättaste kanske. Hur som helst så betyder de där orden bäldigt mycket för mig. Och jag hade lovat mig själv att inte använda de annat sammanhang än om det verkligen var äkta. Jag vet hur jag känner, men jag vill veta dina känslor. Hur du känner när du är nykter. Jag vill veta om känner likadant då fortfarande eller om dina känslor har förändrats efter onykterhetens gång. Du sa att du fortfarande kommer känna likadant med dessa ord när du är nykter också, och jag hoppas på allt att det är sant. Du betyder så mycket för mig och jag vill aldrig förlora dig.

Detta får avsluta detta inlägg nu.
Pusshej!